2026.09.24

Vad kan Europa lära av flyktingföretagande i Sverige?

I en tid då Europa står inför omfattande demografiska förändringar, växande kompetensbrist och behovet av att stärka långsiktig ekonomisk konkurrenskraft, lyfts entreprenörskap allt oftare fram som en central drivkraft för innovation, sysselsättning och ekonomisk motståndskraft. Den vetenskapligt granskade studien Where do refugees start up? Industry skills, size and ethnic concentration bidrar med värdefulla insikter om hur flyktingföretagare kan bidra till dessa samhällsekonomiska mål. Studien bygger på longitudinella administrativa data från Sverige under perioden 2010–2020 och analyserar vilka faktorer som påverkar flyktingars etablering som företagare, samt hur dessa mönster skiljer sig från andra invandrargrupper.

En av studiens mest betydelsefulla slutsatser är att migranter och flyktingar inte bör betraktas som en homogen grupp. Flyktingar anländer vanligtvis till mottagarländer som en följd av tvångsförflyttning och möter ofta särskilda utmaningar, såsom avbrutna yrkeskarriärer, svårigheter att få tidigare utbildning och yrkeserfarenhet erkända, begränsade professionella nätverk samt reducerad tillgång till etablerade möjligheter på arbetsmarknaden. Dessa förutsättningar påverkar inte enbart sannolikheten att välja företagande som försörjningsväg, utan även vilka branscher och verksamheter som är tillgängliga för entreprenöriell etablering.

Trots dessa hinder visar resultaten på en betydande entreprenöriell potential. Studien finner att flyktingar i högre utsträckning än andra invandrare etablerar aktiebolag inom växande branscher med relativt höga krav på teknisk kompetens. Resultaten utmanar därmed den vanliga föreställningen att flyktingföretagande huvudsakligen är koncentrerat till lågproduktiva eller lågväxande sektorer och främst drivs av ekonomisk nödvändighet. I stället tyder forskningen på att många flyktingföretagare identifierar och utvecklar verksamheter inom sektorer med starkare tillväxtpotential och högre ekonomiskt förädlingsvärde.

Dessa resultat är särskilt relevanta ur ett europeiskt perspektiv. I stora delar av Europa leder en åldrande befolkning och sjunkande födelsetal till ökande oro kring framtida arbetskraftsförsörjning, ekonomisk dynamik och välfärdsstatens långsiktiga hållbarhet. Även om migration i sig inte utgör en fullständig lösning på dessa strukturella utmaningar blir det allt viktigare att säkerställa att nyanlända ges möjlighet att fullt ut bidra med sin kompetens, erfarenhet och innovationsförmåga. Flyktingföretagare kan i detta sammanhang spela en betydande roll, inte endast som företagare utan också som arbetsgivare, innovatörer och skapare av ekonomiskt värde. Detta ligger väl i linje med europeiska ambitioner att främja entreprenörskap som ett verktyg för såväl ekonomisk inkludering som ökad konkurrenskraft.

Studien belyser även betydelsen av etniska och lokala nätverk för entreprenöriella möjligheter. Existerande gemenskaper kan tillhandahålla viktig information, affärskontakter, kundrelationer och socialt stöd som underlättar etableringen i en ny affärsmiljö. Samtidigt framhåller forskningen behovet av att stärka kopplingarna mellan flyktingföretagare och bredare professionella, branschspecifika och finansiella ekosystem. Genom att underlätta sådana kontakter kan entreprenörer få bättre tillgång till tillväxtorienterade marknader och affärsmöjligheter bortom de egna nätverken.

För beslutsfattare, företagsfrämjande organisationer och aktörer inom entreprenörskapsekosystemet innebär resultaten att stödinsatser bör fokusera på mer än enbart företagsstart. Lika viktigt är att främja sektorsintegration och tillgång till relevanta affärsnätverk. Insatser som sammanför flykting- och migrantföretagare med branschspecifika mentorer, arbetsgivarorganisationer, handelskammare, innovationsmiljöer och finansieringsaktörer har potential att frigöra betydande ekonomiskt värde. Sådana åtgärder kan samtidigt bidra till att möta kompetensbehov inom strategiska sektorer och stärka regional och nationell ekonomisk utveckling.

För medlemmarna i Starting New Coalition är budskapet tydligt: flyktingföretagare bör inte enbart betraktas ur ett integrations- eller sårbarhetsperspektiv. De representerar en betydande resurs i form av kompetens, innovationskraft och entreprenöriellt driv som kan bidra till Europas långsiktiga välstånd. Erfarenheterna från Sverige visar att när flyktingföretagare ges möjlighet att etablera sig i tillväxtorienterade branscher och integreras i bredare affärsekosystem skapas positiva effekter som sträcker sig långt bortom det enskilda företaget. Resultatet blir starkare lokala ekonomier, ökad inkludering och förbättrad ekonomisk motståndskraft på både regional och europeisk nivå. [draft

Författare: Tara Shoup-Paulsson, MA/MLA
 Program, Research & Development
 NyföretagarCentrum Sverige

Källa: Where do refugees start up? Industry skills, size and ethnic concentration, publicerad i Entrepreneurship & Regional Development den 18 augusti 2026. DOI: 10.1080/08985626.2026.2712299.